Sverige lyckades stoppa Danmarks dumpning av förgiftat havsslam som pågick januari till maj 2022, 2 km från det marina Natura 2000 området med stora ålgräsängar vid Falsterbonäset, men megabygget av den artificiella halvön Lynetteholm i Köpenhamn fortgår, och innebär risker för minskning av salt och syrehalter i både Östersjön och Öresund. Ett antal svenska myndigheter har uttryckt sin oro inför detta, vilket Danmark återigen* ignorerat.
(Detta upprop startades av Felicia Konrad vid Miljöl 25/11 2024)
Eftersom Sverige genom Esbokonventionen har en unik möjlighet att föra dialog med Danmark kring Lynetteholm är det extra viktigt att se till att dialogen hålls levande, speciellt med tanke på att Östersjön är ett extremt hotat hav!
Vi uppmanar därför er, Regering, Riksdag och Naturvårdsverket att omedelbart följa upp det brev som i maj 2023 skickades till den danska miljöstyrelsen från Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Trafikverket, Havs- och Vattenmyndigheten samt Länsstyrelsen i Kalmar Län, där de uttrycker “att de svenska myndigheterna fortfarande är oroade över att Lynetteholm kan påverka flödet av vattenströmmar i Öresund, vilket kan påverka syrehalten och salthalten i Östersjön. Eftersom Öresund har påverkats och kan komma att påverkas i framtiden av flera företag är det viktigt att upprätthålla en nollösning när det gäller projekt som potentiellt kan påverka rådande förhållande både i Öresund och på större avstånd” genom att kontakta den danska miljöministern Magnus Heunicke. I brevet finns också fokus på Sveriges önskan om kompensationsåtgärder för att säkra flödet. Det har också tidigare skickats förslag om djupgrävning från Naturvårdsverket till Danmark.
(uppgifter från TT, Sydsvenskan/Dn och den danska tidningen Ingeniøren).
SKRIV UNDER HÄR
Möte mellan danska experter och Svenska myndigheter april 2023
Innan brevet från Naturvårdsverket och fem andra myndigheter skickades till Danmark, skedde ett möte på inrådan av danska Naturfredningsföreningen mellan en grupp oberoende danska experter/forskare och svenska myndigheter; Skånes Länsstyrelse, experter från SMHI, Havs- och vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket april 2023.
De oberoende forskarna ifrågasatte den modell som ligger till grund för de officiella beräkningarna av flödesreduktion som följd av Lynetteholmbygget och som redovisar omkring 0,25% reduktion. Efter att själva ha räknat på det, hävdar de att Lynetteholm i själva verket kommer att ge en flödesreduktion på 2 till 5 procent, enligt tidningen Ingeniøren. Särskilt den sista tredjedelen av halvön kommer att blockera Kongedybet, en av tre djupa rännor på Öresunds botten där saltvatten flödar in mot Östersjön.
“Då tycker vi att man ska överväga om Lynetteholm ska göras så stor som planerat eller om man ska göra den en tredjedel mindre och hålla sig på kanten av Kongedybet. Då skulle vi inte ha det här problemet”, säger Stiig Markager, professor i havsmiljö vid Aarhus universitet till TV2 Kosmopol. Stiig Markager menar att Danmark har ett särskilt ansvar. ”Vi ligger ju som en propp in till Östersjön. Så allt vi gör påverkar Östersjöns biodiversitet.”
(Uppgifter från Syre, SVT).
Länsstyrelsen i Skåne har också fått uttala sig
Vidare ser Länsstyrelsen fortfarande att den lokala förlusten av marina habitat och ålgräs riskerar att orsaka en gränsöverskridande påverkan genom en reducerad konnektivitet i Öresund för de organismer som är beroende av dessa biotoper. Länsstyrelsen vill gärna ta del av och få möjligheten att lämna synpunkter på miljörapporten när den väl är framtagen för förändringarna av projektet.
(https://www.naturvardsverket.se/4acd29/contentassets/e9be7369e24d493da5bfd4b5dc887b5b/lansstyrelsen-skane.pdf )
Clean Baltic Coalition
Sammanslutningen Clean Baltic Coalition tillsammans med 16 andra NGOs bl.a. Svenska Naturskyddsföreningen, representerade 1.6 miljoner unga i länder kring Östersjön, tog 2022 initiativ till ett brev till EU angående Lynetteholms blockering av vattenflöden, och skickade även brev till den danska miljöministern. Ungdomarnas oro avfärdades dock summariskt.
Under 2023 hörde de också av sig om projektet Lynetteholm till Helsinki Commission (HELCOM). (https://www.ccb.se/)
Aktuellt i Danmark november 2024
Ett upprop med namninsamling cirkulerar i bl.a. annonser i sociala medier och i dagspress där de undertecknade uppmanar Folketinget och Köpenhamns kommun att öppna principavtalen om Lynetteholm innan det är för sent. http://taenkosom.dk
Uppropet är baserat på boken ”Taenk os Om”, som arkitekten och tv-värden Ane Cortzen publicerade sommaren 2023, där stadsutvecklare, biologer, trafikexperter, marina experter och politiker lägger fram sin kritik av Lynetteholm.
* 6 maj 2021 skrev dåvarande miljöministern Per Bolund till dåvarande miljöminister Lea Wermelin och Danmarks dåvarande transportminister att Sverige inte ville att det Danska Folketinget skulle ta ett beslut om Lynetteholm förrän miljökonsekvenserna blivit fullt utredda och att samrådsprocessen mellan Sverige och Danmark slutförts. Lea Wermelin redovisade aldrig detta för danska Folketinget, och detta var inte något som framkom förrän maj 2023, då dåvarande miljöminister Annika Strandhäll meddelade Lea Wermelin att Sverige inte godkände den pågående dumpningen av förgiftat havsslam i Köge Bugt, 2 km från det svenska marina Natura 2000 området vid Falsterbonäset. Danmark tog då beslutet om att avsluta dumpningen.
https://byrummonitor.dk/Nyheder/art9654218/Det-ville-han-have-sagt-i-retten
Länkar:
Om dialogen
https://www.sydsvenskan.se/2023-05-24/sverige-kraver-kompensation-for-dansk-halvo/
https://www.dn.se/varlden/sverige-kraver-kompensation-for-dansk-halvo
Övergripande
https://tidningensyre.se/2023/14-april-2023/fornyad-oro-for-att-lynetteholm-ska-proppa-igen-ostersjon)
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/danska-experter-minska-lynetteholm-med-en-tredjedel
https://www.tv2kosmopol.dk/metropolen/oestersoeen-risikerer-at-blive-til-en-soe-hvis-det-sker-vil-alle-arterne-uddoe
https://time.com/6264861/copenhagen-lynetteholm-artificial-island-climate-change/
Den sista artikeln om Lynetteholm, Klimabevaegelserörelsen förlorade domstolsprocessen
https://tidningensyre.se/2024/22-mars-2024/bakslag-for-klimatrorelse-som-vill-stoppa-konstgjord-halvo/
Bakgrund till processen med dumpningen
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/miljobedomning-av-lynetteholm-bygger-pa-40-ar-gammal-artikel
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/ministrar-far-knapp-pa-nasan-for-missat-brev
Foto av News Oresund – 20181005 Lynetteholmen kort flygfoto, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=101321823
Den pågående förgiftningen med PFAS i dricksvatten är ett samhällshot i nivå med klimatkatastrofen. PFAS är en grupp av ämnen som används för ytbehandling och för att släcka svåra bränder. Den gemensamma nämnaren för denna grupp av kemikalier är att de består av fluorerade kolväten och i det närmaste omöjliga att bryta ner i naturen. I Sverige arbetas det främst med att förbjuda alla PFAS-ämnen, men ett förbud räcker inte eftersom det finns så mycket PFAS upplagrat i gamla rörsystem och tankar. Ett förbud kommer också ta mycket lång tid att genomföra då motståndet från kemiindustrin förstås är hårt. Det gäller därför att arbeta klokt och strategiskt på flera nivåer för att undvika ännu värre förgiftning av PFAS.
Henrik Johansson från BST Group AB har bidragit som expert till Björn Anderbergs reportage. Henrik stor teknisk kunskap och vet hur marknaden fungerar eller inte fungerar vad gäller hanteringen av brandskum med PFAS.
Kom gärna redan kl 17 för en AW där du kan köpa varm korv och dryck.
