Caféafton 2 februari med Åsa Kasimir och Stig-Olof Holm

Kan naturen hjälpa oss i kampen mot klimatförändringar – JA!

Tid: onsdag 2 februari 2022, kl. 18.00-19.30
Plats: digitalt möte via Zoom
Anmälan: senast onsdag 2 februari kl. 09.00 på Google Formulär https://bit.ly/33r4nyW  eller direkt till mejladress lars.akeson.lerum@gmail.com

Halten av växthusgaser i atmosfären ökar stadigt. En av vår tids stora frågor är hur vi kan få bort ökningen och istället få en minskning av växthusgaser i atmosfären. Detta kommer att kräva många olika åtgärder. På denna caféafton belyser vi två möjligheter att låta naturen hjälpa till med detta.

Växthusgaser från torvmarker

Torvmarker har sedan förra istiden ackumulerat torv som nu är flera meter tjocka lager, och innehåller dubbelt så mycket kol som skog i hela världen. Så länge marken är blöt skyddas torven från nedbrytning men i Sverige har tidigare myrmarker dikats för att få mer jordbruks- och skogsmark. Torven bryts då ner och från Sveriges dikade torvmarker avgår mer än 10 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år, vilket är i samma storleksordning som personbilstrafikens utsläpp. Hur kan utsläppen vara så stora från den dikade marken? Vad behövs för att återfå upplagring av kol som tidigare?

Tidsfaktorn är avgörande för hur man ska se på den svenska skogens klimatnytta.

Utan en tidsmässigt begränsad global kol-budget, som att vi måste nå netto-noll utsläpp om ca 25 år, skulle antagandet om att skogsbränslen i Sverige är klimatneutrala, vara korrekt. Men nu håller detta antagande inte längre. I skog som nu avverkas omvandlas 80–90 procent av biomassan inom några år till koldioxid. Den hinner inte återbildas i nya träd på samma plats förrän ca år 2080–2100, vilket är alldeles för sent. Här spelar det stor roll hur man betraktar mängden koldioxid, som svenskt skogsbruk släpper ut. Detta utsläpp finns inte direkt tillgängligt t.ex. i Naturvårdsverkets redovisningar, eftersom man räknar på nettot, blandar samman upptaget i skogens ekosystem med skogsbrukets utsläpp. Även skogens sammansättning spelar roll. Skogsföryngringen bör snabbt ändras för att göra skogen mer motståndskraftig mot klimatförändringen. Det finns en mängd olika stora hinder som ligger i vägen för att åstadkomma ett skifte i det svenska skogsbruket.

 

Åsa Kasimir

Docent i Naturgeografi vid Göteborgs Universitet.
Forskar om hur växthusgaser från mark påverkas av markanvändning. Särskilt fokus senare år har varit växthusgaser från beskogad dikad torvmark och restaurerade torvmarker. Metoder att ta reda på hur mycket växthusgaser som avgår (emission) från marken är fältmätning och process-modellering. Därifrån kan vi föreslå hur emission kan hållas låg eller minskas i olika ekosystem. Hon är också en av författarna i IPCC:s emissionsfaktordatabas och i uppdateringen av IPCC Guidebok för beräkning av emission i kapitlen om skog och jordbrukets avgång av lustgas (N2O) från gödsling.

Stig-Olof Holm

Lektor i Ekologi vid Umeå Universitet. Har vid sidan av ett jord- och skogsbruk. Har publicerat vetenskapligt i tidskrifter som t.ex. Forest Ecology and Management, Journal of sustainable forestry, New Phytologist, Ecological Economics.