Göta Älv –
drickvattenstäkt, skredrisk, förorenade områden, vattenkraft, farled, turistattraktion, biologisk mångfald – hur går det ihop?
Tid: Onsdag 2 september, 2020, kl 18-19.30
Plats: Webbmöte över Zoom, länk kommer till anmälda innan mötet
Anmälan: https://forms.gle/UEg87iaGZNvA5up16
Program
- Per Bolin, Delegationen för Göta älv, SGI, Per.Bolin@swedgeo.se
- Jonas Sundin, Sjöfatsverket, Jonas.Sundin@Sjofartsverket.se
- Håkan Falck, Utvecklingschef, Trollhättan, Hakan.Falck@trollhattan.se
- Olof Bergstedt, Göta älvs vattenvårdsförbund, VA, Göteborg samt Chalmers, olof.bergstedt@kretsloppochvatten.goteborg.se
- Lars Lindström, Mark- och exploateringschef lars.lindstrom@ale.se och Torbjörn Andersson, projektledare Samhällsbyggnad, torbjorn.andersson@ale.se, från Ale kommun
15 min inledning från respektive person/kommun och därefter frågor och diskussion.
Bakgrund
Göta älv lämnar Vänern vid Vargön, strax öster om Vänersborg, går söderut via Trollhättan, Lilla Edet, Ale och Kungälv, där den delar sig i två armar. Den västra armen kallas Nordre älv, medan den södra behåller namnet Göta älv. Medelflödet i Göta älv är cirka 550 kubikmeter/sekund. Upp till 75 procent av vattenföringen går ut i Nordre älv. Under februari 2020 tappades Vänern på 900 kubikmeter/sekund, på grund av översvämningsrisk runt Vänern. Rinntiden från Vänern till havet är 1,5–5 dagar. Den totala fallhöjden mellan Vänern och havet är 44 meter, varav ca 33 m sänker sig direkt vid Trollhättefallen.
Göta älvdalen är en av de mest skredkänsliga dalgångarna i Sverige. De pågående och kommande klimatförändringarna med ökad nederbörd, stigande havsnivå och ökat vattenflöde riskerar att leda till ökad erosion och fler skred. Vid högre nederbörd kan ökad tappning från Vänern till Göta älv bli nödvändig, vilket kan innebära ökade flöden och ökad risk för erosion och skred längs Göta älv.
Göta älv är dricksvattentäkt för ca 700 000 människor i Västra Götalandsregionen. Ett skred i ett förorenat område kan få katastrofala följder för vattenförsörjningen. Ras och skred kan också påverka bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner som vägar, järnvägar, farleder, vattenverk och elförsörjning.
Statens geotekniska institut, SGI, har fått i uppgift av regeringen att bilda en delegation för Göta älv. Syftet är att genomföra stabilitetsförbättrande åtgärder som minskar risken för ras och skred i älvdalen. Åtgärderna kan finansieras med upp till 70 procent i statliga bidrag, som betalas ut från SGI.
Göta älvs vattenvårdsförbund bildades 1957, med syfte att skydda och förbättra vattendragens vattenkvalitet inom Göta älvs avrinningsområde nedströms Vänern. Idag består vattenvårdsförbundet av 13 kommuner och ca 40 företag och står för en samordnad recipientkontroll av Göta älv.
Sjöfarten i Vänern hotas eftersom den nuvarande slussleden i Göta älv och Trollhätte kanal kommer att vara helt uttjänt senast år 2030. En fungerande sjöfart är mycket viktig för näringslivet kring Vänern och slussarna i Trollhättan är helt avgörande för fortsatt sjöfart.
Göta Älv är den absolut viktigaste länken för ett utvecklande och lönsamt båtliv i Vänern, Göta kanal och Dalslands kanal och sjösystem. 3600 fritidsbåtar per år nyttjar älven mellan Göteborg och Vänern.
Seminariet arrangeras av Ingenjörer för Miljön, IfM, tillsammans med Läkare för Miljön, LfM.
